Nya regler för alkohol och körkort från 15 januari 2026

Vad som ändrats

Den 15 januari 2026 trädde ett uppdaterat regelverk i kraft som ändrar grunderna för hur Transportstyrelsen bedömer om alkohol utgör ett medicinskt hinder för körkortsinnehav.

Tidigare räckte det att Transportstyrelsen fick kännedom om att en körkortshavare hade förhöjda alkoholvärden i blod eller urin, till exempel via ett läkarintyg eller ett laboratorievärde, för att myndigheten skulle kunna inleda ett körkortsärende som kunde leda till återkallelse. Det var alltså möjligt att förlora körkortet av medicinska skäl baserat på provsvar utan att en läkare hade ställt en diagnos.

Enligt de nya reglerna krävs att en läkare har fastställt en diagnos av alkoholberoende (F10.2 enligt ICD-10) för att Transportstyrelsen ska kunna återkalla körkortet med stöd av de medicinska hälsokraven. Enstaka förhöjda värden eller tecken på överkonsumtion räcker inte längre i sig.

Skillnaden mot tidigare regler

Den viktigaste förändringen handlar om beviskravet. Tidigare kunde provresultat, till exempel förhöjt CDT-värde (kolhydratfattigt transferrin) eller förhöjt GT-värde, i praktiken trigga en körkortsutredning och i förlängningen återkallelse utan att personen hade fått en alkoholdiagnos av en läkare.

Nu krävs en tydligare medicinsk bedömning. Läkaren måste ha undersökt personen, tagit del av anamnes och provresultat och kommit fram till att kriterierna för alkoholberoende är uppfyllda. Det ger den enskilde en starkare ställning i processen och gör att tillfälliga avvikelser i provvärden inte automatiskt leder till körkortsåterkallelse.

Anpassning till EU-regelverket

Ändringen är en del av en anpassning till EU:s körkortsdirektiv och de medicinska minimikraven för körkortsinnehav som definieras i direktiv 2006/126/EG med tillhörande bilagor. EU-direktivet kräver att bedömningen av alkohol som medicinsk risk baseras på faktisk diagnos, inte enbart på laboratorievärden.

Sverige har genom körkortslagen och Transportstyrelsens föreskrifter infört de ändringar som krävs för att uppfylla direktivets krav. Förändringen är alltså inte primärt en politisk signal om alkohol och trafik, utan en teknisk anpassning till gemensamma europeiska normer.

Rattfylleri påverkas inte

Det är viktigt att skilja mellan de medicinska hälsokraven för körkortsinnehav och rattfylleribestämmelserna.

Rattfylleribrottet regleras i trafikbrottslagen och handlar om faktisk körning under alkoholpåverkan. Om du kör bil med en alkoholkoncentration på 0,2 promille eller mer i blodet, eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften, kan du dömas för rattfylleri oavsett om du har en alkoholdiagnos eller inte. Dessa regler påverkas inte alls av ändringen i de medicinska hälsokraven.

Polisens alkoholtester vid trafikkontroller, straffen för rattfylleri och de separata körkortsingripanden som följer av trafikbrott är oförändrade. Det är enbart den medicinska bedömningen vid körkortsinnehav, utanför ramen för ett faktiskt trafikbrott, som berörs av det nya regelverket.

Vad det betyder för körkortshavare

Om du är körkortshavare och genomgår regelbundna hälsokontroller där alkoholvärden mäts är den praktiska konsekvensen att ett enstaka förhöjt värde inte automatiskt utlöser ett körkortsärende. Din läkare måste göra en samlad medicinsk bedömning och fastställa en diagnos för att Transportstyrelsen ska kunna agera på medicinska grunder.

Om du däremot fått en diagnos av alkoholberoende gäller fortfarande att du behöver uppfylla Transportstyrelsens krav på alkoholfrihet under en specificerad tid för att behålla eller återfå körkortet. De kraven har inte lättats.