Säkerhetskontroll på uppkörningen — så svarar du rätt

Säkerhetskontrollen är det första du gör på uppkörningen, innan en enda meter har körts, och för många är det också den del som skapar mest oro. Det behöver det inte vara. Frågorna följer ett tydligt mönster och kräver inte att du memorerar en hel bilmanual.

Vad säkerhetskontrollen faktiskt testar

Syftet är enkelt: Trafikverket vill se att du som blivande förare kan ta ansvar för bilens skick innan du ger dig ut i trafiken. Du ska veta vad du ska kontrollera, varför det är viktigt och hur du upptäcker om något inte fungerar som det ska.

Kontrollen delas vanligtvis in i tre delar. Inre kontroll, det du gör sittande i förarsätet. Yttre kontroll, det du kontrollerar utanför bilen. Under motorhuven, vätskor och nivåer.

Du blir normalt inte ombedd att göra hela kontrollen. Förarprövaren väljer ut ett par moment, kanske bromsservo och belysning, eller däck och vätskor. Vilka moment som väljs varierar från prov till prov.

Inre säkerhetskontroll

Det här gör du sittande i bilen, innan ni kör iväg.

Körställning. Justera stol, ratt och speglar. Spänn fast säkerhetsbältet och ryck lätt i det för att visa att spärren fungerar.

Bromsservo. Tryck ner bromspedalen 4 till 5 gånger med motorn avstängd, tills pedalen känns hård. Håll kvar trycket, starta motorn. Pedalen ska sjunka något när motorn startar, det visar att bromsservot fungerar.

Styrservo. Vrid ratten lätt åt vänster utan att hjulen rör sig. Håll kvar, starta motorn. Styrningen ska kännas lättare när motorn går igång.

Parkeringsbroms. Dra åt den ordentligt. Försök rulla sakta framåt i första växeln, bilen ska stå still. Har bilen elektronisk parkeringsbroms räcker det att du visar knappen och förklarar funktionen.

Vindrutetorkare och spolare. Testa både fram och bak, samt olika hastighetslägen om bilen har det.

Yttre säkerhetskontroll

Här kliver du ur bilen. Förarprövaren ber dig oftast gå runt och peka ut eller fysiskt kontrollera följande.

Belysning. Halvljus, helljus, blinkers, bromsljus, baklysen, skyltbelysning. Be gärna förarprövaren trycka ner bromsen medan du går bakom bilen och kontrollerar bromsljusen, det är vanligt att göra så.

Däck. Kontrollera mönsterdjup och eventuella skador. Minsta tillåtna mönsterdjup är 1,6 mm på sommardäck. Transportstyrelsen rekommenderar dock minst 3 mm för bättre väggrepp på våt vägbana. Under vinterväglag, 1 december till 31 mars, krävs vinterdäck eller likvärdigt med minst 3 mm mönsterdjup.

Reflexer och skyltlampa. Snabb visuell kontroll att de är hela och fungerar.

Det viktiga här är att du faktiskt kliver ur, går runt bilen och pekar eller visar, inte bara svarar muntligt från förarsätet. Praktisk handling väger tyngre än ett teoretiskt svar.

Under motorhuven

Den tredje delen handlar om vätskor och nivåer.

Motorolja. Du behöver inte dra upp mätstickan om du inte blir specifikt ombedd. Det räcker att du pekar ut behållaren eller påkfacket och förklarar vad som händer om nivån är för låg.

Kylarvätska. Samma princip. Peka ut behållaren, förklara kort funktionen.

Spolarvätska. Visa var den fylls på.

Bromsvätska. Visa behållaren och förklara att nivån mellan max och min är vad du letar efter.

Du förväntas inte kunna varenda bilmodells exakta placering av varje behållare utantill. Hittar du inte en funktion direkt, fråga förarprövaren. Det sänker inte automatiskt ditt resultat, det viktiga är att du vet principen för hur du kontrollerar funktionen, inte att du redan kan exakt den specifika bilens layout.

Vad som faktiskt räknas i bedömningen

Det är här många blir för nervösa i onödan. Säkerhetskontrollen bedöms som en del av helheten, inte som ett eget delprov med egen godkäntgräns.

Ett enstaka mindre fel, att du till exempel inte direkt hittar spolarvätskebehållaren, kuggar dig sällan ensamt. Vad förarprövaren tar på allvar är total okunskap inom centrala säkerhetssystem, framför allt bromsar, styrning och belysning. Kan du inte förklara hur bromsservot fungerar överhuvudtaget, eller verkar helt obekant med varför belysningen kontrolleras, väger det tyngre än att glömma var en specifik vätskebehållare sitter.

Tänk på det som en helhetsbild förarprövaren bygger upp under hela provet, inte ett antal enskilda punkter som var och en kan fälla dig.

Så övar du hemma innan provdagen

Du behöver inte vänta på en körlektion för att träna detta. Gör så här.

Ställ dig vid en bil, gärna den du ska köra upp i om du vet det i förväg, och gå igenom hela kontrollen högt för dig själv. Säg vad du gör och varför, precis som om förarprövaren satt bredvid dig.

Filma dig själv en gång. Det känns märkligt första gången, men det avslöjar snabbt vilka moment du fortfarande tvekar på.

Be en vän eller handledare agera förarprövare och välja ut slumpmässiga delar av kontrollen att fråga om. Det tränar dig i att svara på vad som faktiskt efterfrågas, inte bara rabbla en inövad lista i fast ordning.

Repetera den dagen innan provet, men undvik att stressplugga sent kvällen innan. Lugn och utvilad inför provdagen ger ett bättre helhetsintryck än en perfekt memorerad lista levererad med darrig röst.

Nästa steg

Säkerhetskontrollen är bara det första momentet. Resten av provet handlar om din faktiska körning i trafik, och det är där de flesta underkända resultaten faktiskt avgörs.

Läs vår guide om vanligaste misstagen på uppkörningen för en genomgång av vad förarprövare oftast bedömer hårdast under körningen.

Vill du se hela uppkörningen i sitt sammanhang, från bokning till godkänt prov? Läs vår kompletta guide till uppkörningen 2026.

Vet du redan vilken bil du ska köra upp i? Läs vår jämförelse av egen bil, trafikskolans bil eller Trafikverkets bil för att förbereda dig även på det.

Information om säkerhetskontrollens innehåll och bedömning baseras på Trafikverket (trafikverket.se/korkort/ta-korkort/personbil-och-latt-lastbil/sa-gar-korprovet-till) och branschmaterial från svenska trafikskolor (Söderorts Körkortsakademi, K-E:s Trafikskola, Motortrafikskola.se), verifierat juni 2026. Mönsterdjupskrav baseras på Transportstyrelsens rekommendationer (transportstyrelsen.se).